Perfekta sommardagar

Idag var en sådandär perfekt sommardag. Vaknade i stugan och solen strålade. Frukost ute med de andra (släkt och familj). Sen kom en kusin ner från grannstaden för att hänga med på en dag på Bettnässand. Vi for dit redan vid 11-tiden och det var ändå i sista laget för trots stora parkeringar (300-400 bilar?) började det bli fullt. Ofattbart mycket människor där.

Vi badade, solade och åt förstås Beach Meal. Sen hem för ett kalas hos grannen i stugan, med tårta och allt. Därefter en tur till grannviken där det är så långgrunt att det bildas en stor sandö mitt i viken. Vattnet i viken var otroligt skönt, antagligen 25-26 grader! Vi simmade från den viken tillbaka till vår vik (något jag aldrig gjort förut) och så hem för en middag utomhus.

Sol, värme, bad, vänner, mat och fika. En svårslagen sommardag. Speciellt när det var så otroligt varmt i havet. Hur ska jag motiviera mig att jobba imorgon?

Inflyttningsfesten: bakgrund

1 år, 3 månader och 20 dagar. Det var hur lång tid det gick mellan att vi flyttade in i vår lägenhet och att vi ordnade inflyttningsfest. Lite väl lång tid kan tyckas, men det fanns goda skäl. Här är bakgrunden till vår inflyttningsfest. Intressant endast för de närmast sörjande, skulle jag gissa.

Fortsätt läsa ”Inflyttningsfesten: bakgrund”

Harry Potter och fången från Azkaban

”Ska ni gå med några barn?” Den frågan fick min flickvän när hon berättade för en kompis att vi skulle se den senaste Harry Potter-filmen, Harry Potter och fången från Azkaban. Det var nog mest på skämt, men samtidigt är det nog många som tror att bara barn kan uppskatta Harry Potter-filmerna. Själv tycker jag att filmerna faktiskt är sevärda för vuxna (med en fortfarande levande fantasi). Och denna, den trejde, var inget undantag.

Fortsätt läsa ”Harry Potter och fången från Azkaban”

No Good Deed (The House on Turk Street)

Jag tror jag nådde ett ”all time low” när det gäller film nyss. Filmen No Good Deed, eller The House on Turk Street som den heter på IMDb, var det sämsta jag sett på väldigt länge.

Det är svårförståeligt att kända namn som Samuel L Jackson, Milla Jovovich och Stellan Skarsgård ställer upp på att göra en så meningslös film. Med så kända namn kan det inte vara en total lågbudet ändå, och det faktum att något velat satsa pengar på detta är lika svårt att förstå.

Det går segt, är ointressant och orealstiskt. Från början undrade man om det låg en svart humor och lurade (likt i den härliga Very Bad Things), men så var inte fallet. Det är som om filmen är full av misslyckade försök. Försök att vara rolig, försök att vara spännande, försök att vara sexig, försök att vara intressant med mera.

Undvik den här filmen helt enkelt. Betyget blir 1 av 5 möjliga.

Dawn of the Dead (2004)

Skräckfilmer är en genre där det gäller lite andra spelregler än för övrig film. Mängden blod kan ibland vara viktigare än starka skådespelarinsatser, till exempel. Därför behöver man vara inställd på att det är en skräckfilm (eller för att vara mera precis: en zombiefilm) man ska se när man ser Dawn of the Dead (2004). Är man inställd på att det är en skräckfilm får man nämligen en positiv överraskning.

Fortsätt läsa ”Dawn of the Dead (2004)”