När Apple introducerade iPod mini gick diskussionsvågorna höga på det populära macforumet 99mac. Många var de som klart och tydligt deklarerade att iPod mini skulle floppa eftersom den var för högt prissatt. Jag tyckte att det påminde mycket om de väldigt negativa tongångar som mötte Apples iPod när den lanserades för första gången och jag protesterade mot alla nejsägare:
För dyr säger ni? För dyr för vad frågar jag…
För dyr för vad man får för pengarna? Knappast.
För dyr jämfört med konkurrenterna? Inte då.
För dyr för att sälja riktigt bra? Inte en chans.
För dyr för folk med livlig fantasi och liten verklighetsförankring som vill ha mer än dom har råd med? Ja, kanske.
Jag tvivlade aldrig på att iPod mini skulle bli en jättesuccé och jag gick ut ganska hårt med mina åsikter om detta, för att vara en motvikt mot de som inte visste bättre trodde annat.
En del personer är såna som bara måste klaga de första de gör. Inställningen är: nåt måste vara fel och det gäller att hitta det felet och sen klaga högt och ljudligt. De är svåra att resonera med eftersom de saknar viljan och/eller förmågan att se det hela ur ett lite större perspektiv, med eftertanke, logik och förståelse.
Det var med denna bakgrund det var extra kul att (via Universal Rule) läsa en ursäkt till Steve Jobs från en kolumnist på BusinessWeek:
You probably remember an exchange we had back in January, 2004. You had just introduced the new iPod mini at Macworld. I wrote a column opining that the mini was too pricey — only $50 less than the iPod — and destined to flop […] Well, the mini is not a flop. In fact, it’s a hit. I can’t deny it. So, here’s my apology, Steve. The mini is no Cube. I was wrong, and you were right.
Tänka sig va? Det var inte det man väntade sig att läsa, och det är inte det jag väntar mig att höra av några av nejsägarna på 99mac heller. Men jag lever med vetskapen om att de vet att de hade fel. Och det känns minst lika bra.