Att skjuta upp en förkylning (och få tredubbelt tillbaka)

Jag vet inte om det är medicinskt möjligt, men jag tror man kan skjuta upp förkylningar med ren viljekraft. Om man under en period känner att ”nu har jag absolut inte tid att vara sjuk” – då blir man inte heller sjuk. Men när perioden är över och man slappnar av och lättar på garden – då kommer det. Med besked.

Under två veckor kände jag hur en förkylning ville ta tag i mig. Det brukar börja med halsont och blir värre, men jag vägrade bli sjuk just då för det var snart NM (Norrländska mästerskapen i simning). Det kändes som om jag sicksackade mellan förkylda människor i min omgivning. På jobbet, i familjen, på simningen – överallt var det folk som var förkylda. Men jag kunde bara inte bli förkyld just då, det skulle förstöra så mycket (speciellt om jag inte skulle kunna åka med alls på tävlingen).

För att stärka mina chanser att vara frisk tog jag Echinaguard och bestämde mig för att det fungerar. Ärligt talat vet jag inte om det gör det eller om det är 100 procent placebo. De (och alla andra förkylningspreparat) får ju inte ens skriva att det hjälper mot förkylning utan endast ”traditionellt använt för lindring av symptom vid förkylning”. En vän till mig hävdar dessutom att preparat som dessa bara skjuter upp det oundvikliga och så kanske det mycket riktigt är. Men under hela hösten hade jag hållit mig helt förkylningfri, vilket är ovanligt, och jag kan inte låtabli att sätta det i samband med tidigt användande av ovan nämnda preparat.

Dagarna gick och känslan av att vara i de allra första stadierna av en förkylning gick inte att skaka av sig. Men jag var stenhårt inställd på att förkylningen fick vänta tills NM var genomfört. Och jag blev inte sjuk. På torsdagen förra veckan kunde jag kliva på bussen som tog klubbens NM-simmare till Boden där vi skulle försvara Umeås namn mot de andra Norrlandsklubbarna.

Att ducka för en förkylning när man är hemma är lättare eftersom man ser till att ta det extra lugnt. När man är på en tävling är det knappast ett alternativ. Även om jag hade valt att bara ställa upp i tre individuella grenar på de tre dagar tävlingen pågick blev det ändå totalt 13 lopp och sammanlagt 2400 meter genomförda i full ansträning. Det blir så mycket när det både är försök och finaler och dessutom ett gäng lagkapper.

Simningsmässigt gick det ok. Första dagen tog jag en fjärdeplats på 200 medley i ett lopp med flera misstag. Andra dagen var roligast för då krigade jag till mig ett silver på 400 medley genom att slå en kille som legat före mig 375 meter av loppet. Tidsmässigt var det ok, även om det är långt ifrån vad jag gjort när jag var som bäst på det. Sista dagen var det min viktigaste distans, 200 fjäril, och jag kom på sista plats till finalen men hade planer på att jaga ett brons i finalen. Och brons borde jag ha tagit också, men kroppen orkade bara inte ge vad jag behövde (nu låter jag som de svenska skidåkarna) och på en dålig tid förlorade jag bronset.

Jag missade även att genomföra Umeås enda trippel på prispallen eftersom guld och silver gick till två klubbkamrater. Killen som tog brons, samma kille som jag slog dagen innan, gjorde det på en tid (2.18) som jag definitivt borde kunna slå om jag varit i normal form (trots att klubben petat mig ut ur den normala träningsverksamheten) men tre dagars tävlande hade tagit musten ur min [i simsammanhang] gamla kropp.

Hursomhelst, jag gjorde allt detta utan att bli förkyld på hela helgen, det trots att en annan av simmare, en som jag känner bättre, blev ordentligt förkyld och fick stryka sig på nästan allting. Klarar man en sån helg kan man ju inte ha en förkylning i kroppen överhuvudtaget, eller hur? Eller kanske man ändå har det, nånstans där inne?

På måndagen sov jag ut ordentligt och även om den sista fjärdeplatsen fortfarande sved var jag nöjd med att i alla fall inte ha blivit sjuk. Nu när NM är över gör det inte lika mycket, tänkte jag, nu kan jag bli sjuk. Och det blev jag. Med besked.

Jag hade börjat hostat lite och kände att jag nog skulle bli lite förkyld. På kvällen tyckte Johanna jag var varm och det visade sig att jag hade feber. Men jag hade inte räknat med det som hände. Nämligen att jag drabbades av influensan. Årets influensa är en lindrig sådan, men tillräcklig för att ändå ge kroppen rejält med stryk.

Från måndagskvällen fram till i torsdags hade jag mer eller mindre 39 grader i feber hela tiden och härlig muskelvärk i hela kroppen. På onsdagskvällen slog jag nytt personlig rekord i feber (40,5°C) till och med! Och det trots regelbundet knaprande av febernedsättande piller.

Nu har jag äntligen tagit mig ur det värsta febergreppet som hållit mig fången i min egen självömkan, det är fascinerande hur alla ens tankar bara handlar om att bli frisk när man är ordentligt däckad. Man tycker väldigt synd om sig själv för man orkar ingenting, man har ont överallt och allting är bara fördjävligt. Barnen som svälter i Afrika eller flodvågskatastrofen offer i Sydostasien ägnar man inte en tanke. Inte heller det faktum är man trots allt inte är allvarligt sjuk. Hur pissigt det än känns är det bara influensan. Men ändå inte bara. För är kroppen 40 grader då är det faktiskt rätt jobbigt. Och det är inte bara för att jag är kille.

En rejäl omgång likt influensan för i alla fall det goda med sig att man än en gång uppskattar hur otroligt skönt det är att vara frisk. Likt minnet av en dröm försvinner sen sakta minnet av hur hemskt det egentligen var. Det är väl en överlevnadgrej hjärnan kör med. Vi människor är förundransvärt anpassningsbara.

Mina tankar har flera gånger gått tillbaka till det faktum att jag i två veckor vägrade bli sjuk och sen samma dag som jag sänkte garden så drabbades jag direkt. Det kan ju vara en total slump. Det kan bero på att jag språkade med den förkylda simmerskan hela bussresan hem. Det kan bero på att jag hela måndagen på jobbet andades kontaktlimsångor. Men kanske kan det också bero på att man faktiskt kan skjuta upp en förkylning om man verkligen bestämmer sig för det.

En rimlig förklaring är förstås också att helgens oerhörda ansträngningar* för kroppen sänkte immunförsvaret en hel del. Och det precis i en period när årets influensa härjar som värst.

* = Ja, det var faktiskt rätt jobbigt, testa själv att genomföra följande tävlingslopp på en helg: 50 frisim + 200 medley + 100 frisim + 200 medley + 50 frisim + 400 medley + 100 fjäril + 400 medley + 100 fjäril + 200 fjäril + 200 frisim + 200 fjäril + 200 frisim.

1 reaktion till “Att skjuta upp en förkylning (och få tredubbelt tillbaka)”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *