Det började igår vid 12-tiden då jag fick ett mejl:
Kära Familjelivs-medlem,
Igår kväll utsattes våra servrar för en attack av okända hackers. Händelsen är polisanmäld och läget är nu under kontroll. Det finns dock en viss risk att känslig information kan ha läckt ut till obehöriga. I det här fallet gäller det vissa delar av användardatabasen som innehåller signatur, e-post och krypterat lösenord.
Familjeliv är ett ställe man ofta landar på när man letar info i samband med att man ska få barn, eller när man har barn. Jag skaffade konto där när vår dotter fötts och har skrivit en handfull inlägg men det var ingen sajt jag besökte numera.
Min spontana reaktion på att Familjeliv blivit hackat var Jaha, ännu en sajt som blivit hackad och sen Bäst att kolla i 1Password att jag inte använt det lösenordet någon annanstans. Så jag kollade upp det och precis som jag trodde var det ett unikt lösenord som jag inte använt någon annan gång. Det är ju hela poängen med att använda lösenordsverktyg som 1Password, PasswordWallet etc, och det har varit något jag gjort i rätt många år numera.
Så jag slängde iväg ett tweet om det:
Sen var det inte mer med det. Trodde jag.
På fredagar brukar jag ibland unna mig en god lunch på Evys trevliga lunchrestaurang på Ersboda, efter att ha ätit rester eller havregrynsgröt till lunch hela veckan. Så jag satt där i godan ro och åt när det ringde ett 08-nummer på mobilen. Jag tryckte bort det, antog att det var en säljare av något slag så jag ville kolla upp numret först. Jag slog upp det och det visade sig gå till Schibstedt. Tänkte att det var SvD som ville sälja på min en prenumeration.
Men så en stund senare när jag drack te efter maten ringde det igen och jag svarade den här gången. ”Hej, jag är reporter på Aftonbladet, jag såg att du hade skrivit på Twitter om att FamiljeLiv hade blivit hackat.”
Rätt paff över detta – med tanke på hur få som läser vad jag twittrar – berättade jag ovanstående historia om att jag fått ett mejl och att jag kollat upp mitt lösenord i 1Password.
Reportern ställde lite fler frågor och jag underströk hur viktigt det är att använda någon form av lösning som gör att man bara sätter unika lösenord för varje ny sajt man är med i. Jag tog upp 1Password och LastPass som två bra och populära tjänster för detta. Reportern bad mig skicka en bild också, så jag skickade två, en ny där jag såg neutral ut och en från i höstas där jag log brett.
Jag tänkte inte så mycket mer på detta, men när jag kom hem slogs jag av en hemsk tanke. Tänk om jag fallit för ett phisingmejl? Gud vad pinsamt om FamiljeLiv inte alls blivit hackat. Så jag kastade mig över aftonbladet.se och hittade artikeln:
Oj, de hade smällt upp min bild ordentligt, tänkte jag. Där står jag och flinar glatt åt ett mycket seriöst ämne. Men jag kunde i alla fall pusta ute lite när jag såg att reportern pratat med Familjeliv och att de mycket riktigt blivit hackade. Sen vågade jag faktiskt inte läsa längre, för är det något jag lärt mig så är det att det alltid blir fel på något sätt när man är med i tidningen.
Jag visade artikeln på Facebook för mina vänner, varav några påpekade att det kunde uppfattas som att jag var hackaren. Jag hade inte tänkte på det, men det stämde ju faktiskt. Oops. Till mina vänners stora glädje. Som min syster till exempel:
Jag som bara ville få ut budskapen om att använda system för unika lösenord och så blev detta resultatet. Men det var inte nog med själva artikeln, på Aftonbladets förstasida såg det ännu värre ut:
Så från och med nu kan ni kalla mig Den glade hackaren. Det bjuder jag på :)