Min drömdigitalkamera

Min nuvarande digitalkamera är en IXUS 400 som jag hittills tagit över 7500 bilder med. Det är ingen dum kamera alls, med den har jag tagit bilder på häftiga naturupplevelser, sprakande fyrverkerier, tjusiga soluppgångar och fångat fenomen på himlen. Jag har tagit nattliga experimentbilder och närbilder som är vackra och färgstarka eller såna som får det att vattnas i munnen. Jag har fångat kul ögonblick eller bara en himla massa männsikor. Eller som i somras, ett uppskattat repotage från Apple Expo i Paris. Så den har tjänat mig väl, min IXUS, men jag har börjat fundera på vad jag skulle vilja se i min nästa digitalkamera. Jag har tidigare skrivit om köpet av min IXUS och utvecklingen av digitalkameror. Här ska det handla om hur min drömdigitalkamera ser ut.

Drömdigitalkameran

Den perfekta digitalkameran för mig ska vara en kamera liten nog att följa med nästan överallt. Vill jag ha bäst bilder och störst flexibilitet är det naturligtvis en digital systemkamera som gäller. När det gäller sådana finns det redan idag några som är riktigt bra, även om bra kan bli bättre (och blir det för varje ny modell). En Nikon D70 eller den kommande Canon EOS 20D skulle vara superba. Och visst, jag skulle gärna ha en sådan, men den skulle aldrig kunna följa med överallt. För mig är det därför i första hand en liten allt-i-ett-kamera som gäller och i andra hand, om jag hade råd, en digital systemkamera utöver det. Det är också i de kompakta kamerorna som finesserna är fantasifullare och de tekniska utmaningarna är större.

Här är listan på finesser och egenskaper jag vill ha i min drömdigitalkamera. Observera att det inte handlar om science fiction, utan i nästan samtliga fall om finesser och egenskaper som redan idag finns, utspritt på många olika kameror. Men ingen tillverkare har fått ihop det i samma kamera. De 8-megapixelkamerorna som kom 2004 (Sonys modell kom 2003) är bra exempel på kameror som samtliga är bra, men ingen är komplett. Sony kan fokusera i mörker, Minolta har bildstabilisering, Canon har bra objektiv men ingen autofokuslampa, Olympus ett gediget bygge men taskig RAW-hanering osv osv. Här har jag försökt sammanfatta alla bra bitar i en kamera.

Motsvarande 28-200 mm

Inte riktigt en superzoomkamera, men ett objektiv som klarar både bra vidvinkel och har ett bra zoom. Canon PowerShot Pro1, Konica Minolta DiMAGE A2 och Sony DSC-F828 har alla motsvarande 28-200 mm.

Manuell zoomring och manuell fokusring

Manuella ringar för zoom och fokus ger bäst känsla, en systemkamerakänsla, och bäst kontroll. Konica Minolta DiMAGE A2 har detta.

Bildstabilisering

Bildstabilisering kan lösas på olika sätt, Konica Minolta har valt att stabilisera själva CCD:n i DiMAGE A2 och Canon kör med optisk bildstabilisering i PowerShot S1 IS. Oavsett vilken teknik som används är det ett som är säkert: det fungerar verkligen! Jag som är alldeles för darrhänt, och ständigt tar bilder med rörelseoskärpa bara för att jag inte vill smälla på en blixt, skulle verkligen ha nytta av bildstabilisering. Allt fler tillverkare kommer nu också med detta, det senaste och mest speciella hittills är Panasonic som lyckats klämma in optisk bildstabilisering i de ytterst små och kompakta DMC-FX2 och DMC-FX7. Nikons uppföljade till sin första 8-MP-kamera är Coolpix 8800 och den har fått bildstabilisering (som på Nikonspråk heter VR, vibration reduction) vilket verkar fungera bra.

Snabbt objektiv

Med snabbt objektiv menas större bländaröppning (dvs lägre bländarvärde) vilket ger bättre ljusinsläpp vilket i sin tur möjliggör snabbare slutartider, därav att objektivet är ”snabbt”. Sony DSC-F828 har F2.0 – F2.8 vilket är bra (vilket betyder att den har F2.0 vid vidvinkel och F2.8 vid tele). Den nyligen lanserade Canon Powershot G6 har F2.0-F3.0. Precis som med bildstabilisering är ett snabbt objektiv bra om man vill kunna ta stabila bilder vid sämre ljus.

Live histogram

Jag har aldrig använt live histogram-funktionen själv, men av recensioner och kommentarera att döma, av folk som kan foto bättre än mig, är det en bra funktion som ger viktig information till fotografen om hur bilden kommer att exponeras.

Nightshot och NightFraming

När det gäller nattfotografering verkar Sony vara det företag som skapat de bästa funktionerna för detta. Sony DSC-V3 är en intressant kamera som är på rätt väg mot en drömdigitalkamera. DSC-V3 har NightShot som gör att man kan ta kort i dåligt ljus eller totalt mörker genom att dra nytta av den infraröda informationen som en kamera vanligtvis filtrerar bort. DSC-V3 har även NightFraming vilket använder NightShot i kombination med blixtmätning och Sonys speciella lasermätning för autofokus (Hologram AF assist) för att få en rätt fokuserad och exponerad bild.

Lasernät för autofokus

Sony har på flera kameror (bland annat DSC-V3) en funktion för autofokus som heter Hologram AF assist. Funktionen belyser motivet med ett nät av (ofarligt) laserljus för att kunna fokusera i dåligt ljus och även i totalt mörker.

Bra blixt som går att vinkla uppåt

Blixtfotografering blir ungefär oändligt mycket trevligare om man kan slå blixten i taket istället för rakt på motivet. Har man en systemkamera och extern blixt är detta inget problem. Med kompaktkameror och den inbyggda blixten är det en omöjlighet. Förutom på en kamera, Leica Digilux 2. Den kameran har något så unikt som en inbyggd blixt som kan riktas uppåt. Cyberphoto har bilder som visar hur det fungerar, här är blixten fullt uppfälld och ger blixt direkt på motivet, vilket ger den här bilden. Här är blixten halvt uppfälld och därmed riktad uppåt och det ger den här bilden. Skillnaden talar sitt tydliga språk.

Möjlighet att ha extern blixt

Ett fäste för externblixt är en självklarhet för att en kamera ska vara flexibel.

6-8 megapixel

Mer än 8 megapixel är overkill på kompakta kameror. Det ger bara mer risk brus (eftersom varje pixel är mindre) och större filer (vilket gör att det tar längre tid att skriva ner dem på minneskortet och att det ryms färre bilder på minneskortet).

Snabb RAW-hantering

Vill man fota på allvar i RAW kan det inte ta 16 sekunder att spara ner en bild, det måste gå lika snabbt som att fota vanliga JPEG-bilder. På den här punkten skiljer sig dagens 8-megapixelkameror ganska mycket.

RAW + JPEG

En trevlig finess i vissa systemkameror är att kameran sparar en JPEG (i valfri upplösning och komprimering) samtidigt som RAW-filen sparas. Tar mer utrymme förstås, men har man ont om utrymme är det bara att slå av funktionen.

Högupplöst EVF

EVF står för ”electronic viewfinder”. DiMAGE A2 har den överlägset bästa EVF av de första 8-megapixelkamerorna) och den har fått väldigt bra kritik. Den har en upplösning på 922.000 pixlar vilket är nästan 4 ggr mer än någon annan av de kamerorna. Utöver hög upplösning ska en bra EVF även kunna kompensera för dåligt ljus automatiskt.

Automatiskt byte mellan EVF och LCD

En finess som jag tror bara finns på DiMAGE A2 i dagsläget. Kameran känner av om du tittar genom sökaren och därmed slår av LCD:n.

Stativfäste rakt under objektivet

Vill man ta riktigt bra panoramabilder är det viktigt att kameran roterar på rätt ställe när den står på stativ. Tyvärr har många kameror placerat stativfästet fel.

Fjärrkontroll

Hade det funnit en fjärrkontroll till min IXUS hade jag redan köpt en. Jag har vid så många tillfällen tänkt att här skulle en fjärr vara perfekt. Jag tar rätt ofta bilder med självutlösare och det är alltid ett gissel att hinna springa fram och se naturlig ut på en exakt tidpunkt. För att inte tala om hur bökigt det är att springa fram och tillbaka en andra gång bara för att få ett kort till (numera tar jag ofta fler än en bild av en situation, tack vare att fotandet är digitalt). Till PowerShot G6 följer det med en liten smidig fjärrkontroll som, förutom att ta ett kort, också kan styra zoomningen. Som bonus kan man använda fjärrkontrollen när man kopplat kameran till en tv för att visa bilder. Så smart och så enkelt.

Stor ljusstark skärm som klarar solljus

Än så länge finns det bara en kamera som har OLED-skärm, kanske för att tekniken är för outvecklad ännu, men det lovar gott för framtiden. Men även en traditionell LCD kan vara sämre eller bättre. Sony har satsat på storleken och har flera kameror med gigantiska skärmar som till exempel DSC-T3. Utöver storleken och upplösningen ska skärmen vara antireflexbehandlad och tåla en del.

Bra videomöjligheter

Video är absolut inte den viktigaste egenskapen hos en digitalkamera, men det är faktiskt en trevlig finess som jag oftast glömmer bort att använda. Kanske för att kvalitén är rätt begränsad på min IXUS (men det är ändå kul att filma med den ibland). För att ha bra videomöjligheter ska kameran kunna filma i 640×480 pixlar med 30 fps i obegränsad tid och ha bra ljudupptagning. Vidare ska man kunna zooma under filmning och autoexponeringen ska fungera även under filmningen (på min IXUS låses exponeringen när man börjar filma och sen går det inte att ändra vilket gör att man måste avbryta och börja på nytt om man byter ljusmiljö).

Mycket snabb autofokus

Är det något som verkligen skiljer en kompaktkamera från en systemkamera så är det autofokushastigheten. Det är också det som upplevs som mest frustrerande om det är långsamt. De flesta kameror tar bilden nästan omedelbart om fokuseringen är låst, det är tiden det tar för autofokusen som är avgörande för hur snabb en kamera upplevs. Canon som annars gör så trevliga kameror får nästan alltid kritik för långsam autofokus. Både Pro1, S60, S70 och G6 har kritiserats för detta (däremot har de väldigt korrekt fokus). Min IXUS är ingen undantag och en av de punkter jag verkligen stör mig på idag.

Omfattande men lättanvända manuella kontroller

Jag är oftast en point-and-shoot-person, dvs jag vill bara sikta och trycka av för att ta min bild. Emellanåt räcker inte automatiken till ens på de bästa kamerorna och det är då man byter till manuell kontroll. En stor begränsning i min IXUS är att jag inte själv kan välja slutartid och bländare, det finns inga sådana manuella möjligheter. De flesta av de mera avancerade kompaktkamerorna har idag manuell kontroll, vissa bättre än andra.

Lång slutartid

Det är verkligen jättekul att ställa upp kameran på stativ på natten eller i skymningen och ta bilder med lång slutartid. Ett exempel på den typ av bilder man kan leka sig fram till är den som jag länkade i inledningen av denna text, den om nattliga experimentbilder. Min IXUS klarar upp till 15 sekunders slutartid och det är inte dåligt, men ändå lite begränsande. Helst skulle jag vilja kunna ta upp till 2 minuter eller liknande.

Kontinuerlig batteriindikator

Istället för att bara visa en röd varningsymbol när batteriet nästan är helt slut, som många kameror gör, är det mycket bättre att kontinuerligt visa statusen som t.ex. Sony DSC-F828 gör.

Riktigt bra batteritid

Det säger sig självt. Även detta en punkt där min IXUS 400 är en besvikelse.

Robust byggkvalité och tålighet

Jag vill kunna använda min kamera mitt i smällkalla vintern även när termometern visar -30 grader. Jag vill även kunna ta med kameran till stranden utan att vara orolig för att sand eller vattenstänk ska förstöra den. Jag är beredd att offra några millimeter i storlek mot att få en kamera som har ett väldigt tåligt yttre med bra förslutningar av öppningar. De ska tåla omild behandlig och extrema omständigheter bra (drömkameran på detta område är nog Canons EOS 1Ds-serie).

Det var allt jag kommit på för tillfället, men jag kommer att uppdatera den här texten om jag kommer på mer detaljer, funktioner och annat som min drömdigitalkamera ska ha.