En av de bättre filmerna under årets filmfestival var Dagbok från en motorcykel (Diarios de motocicleta). Den kändes bitvis väldigt äkta, som om den nästan var en riktig dokumentär, och det är ett bra betyg för en film som ska spegla verkliga händelser. (Spoilervarning.)
Vi får följa med läkarstudenten Ernesto Guevara och biokemisten Alberto Granado när de 1952 ger sig ut på en långresa genom Latinamerika, på en risig motorcykel. De startar från Buenos Aires och åker söderut och sedan norrut mot Peru. Där i djungeln vid Amazonfloden finns en spetälskekoloni, en sjukdom som Ernesto specialisterat sig på. På vägen dit hinner de vara med om en hel del, bland annat besöker de ruinerna efter Inka-civilisationen som gör stort intryck på dem.
Ernesto är den yngre av den, 23 år gammal och en rätt allvarsam kille som alltid, på gott och ont, är ärlig. Något som det lite mera luttrade Alberto, 30 år, ibland har svårt för. Alberto sätter gärna sig själv före andra mer än Ernesto gör. Alberto är också en tjejtjusare som gärna hittar nya flickor längs vägen medan Ernesto, som dessutom har en tilltänkt hemma, inte är lika fixerad.
Under resan möter de mycket av orättvisorna i samhället, förutom Inkaruinerna möter de också fattiga människor som försöker söka livfarliga jobb i gruvor och bönder som blivit bortkörda av jordägare. Här börjar Ernesto formas till den han ska bli så småningom. Något jag faktiskt inte visste om när jag såg filmen men jag gissade mig till det efter ett tag. Lustigt att jag inte alls kopplade ihop det när jag hörde efternamnet i början, Guevara, men det gick snabbt förbi och under filmen kallades han oftast bara Ernesto.
Filmen är dock mycket mer än bara en förklaring till ett politiskt engagemang. Den är framförallt hjärtlig och medryckande, från glada stunder till allvarliga. Miljöerna och naturen är dessutom helt fantastisk, man bjuds på mycket fina naturbilder från Sydamerika, och det äventyr som resan är blir verkligt. De har även lyckats bra med att göra miljöerna tidsenliga. Oavsett vad man tycker om ”El Che” har man behållning av den historia som berättas.