Med två små barn som ska till dagis var morgonen nog stressad som den var och jag hade inte hunnit ta in något nyhetsflöde på morgonen. Så lyckligt ovetande satte jag mig i arbetsrummet med en kopp te och åt frukost framför dator – en dator som Steve Jobs skapat – med radio på i bakgrunden. Så kom nyheterna och jag hör ordet ”Steve Jobs är död.” bakom mig och jag stelnar till.
”Nej, fan, satan, inte redan.”
Chockad och ledsen började jag scrolla framåt i nattens twitterflöde tills jag kom ifatt nyheten om Jobs. Väldigt rörande att läsa allas hyllningar. Folk är tagna. Från Dee Snider till Obama, Jobs var en person som verkligen påverkade många människor. Det är faktiskt ingen överdrift att säga att han förändrade världen.
Jag överdriver inte heller när jag säger att ingen annan människa utanför min familj har haft sådan påverkan över min vardag som Steve Jobs.
När många av mina vänner började med datorer i slutet av åttiotalet hade jag inget större intresse för det. Inte förrän jag fick använda Macintosh och jag kände att detta var något annorlunda, något bättre. Något som jag genuint gillade att använda. Det har jag Steve Jobs att tacka för.
Sedan dess har varenda dator jag haft, både i jobb och privat, varit Mac och jag har varit fortsatt tacksam för den innovation och vision han haft i en annars väldigt stelbent teknikvärd.
Ingen annanstans sammanfattas Jobs livsverk så väl som när min treåriga dotter frågar efter iPaden, sätter sig ner med den och ledigt växlar mellan skapande och spel som om det var det naturligaste i världen.
Vila i frid, Steve Jobs.
