Inför utvecklarna på Apples WWDC (Worldwide Developer Conference) berättade Steve Jobs nyss att Apple ska byta från dagens PowerPC-processorer från Motorola och IBM till Intel-processorer. Jobs visade till och med upp den senaste versionen av Mac OS X som kördes på en Pentium4-processor.

Ryktena om detta har funnits länge men tog ny fart i fredags då CNET News publicerade nya rykten om att Apple skulle byta till Intel. Jag hade verkligen svårt att tro på det, men den här gången verkade det vara mera allvar. Och när fler etablerade nyhetssajter stämde in i Intel-kören visste jag inte vad jag skulle tro. Men det är alltså sant allting. Det här är en stor händelse i macvärlden, som sagt.

Att gå från 30 GB till 100 GB var ett jättelyft. 30 GB började bli alldeles för trånbott och det började bli ett akut problem när jag skulle sammanställa mina digitala bilder som jag tagit. För att spara utrymme hade jag plockat ur äldre bilder ur mitt iPhoto Library och lagt på extern disk. Sedan dess hade jag uppdaterat iPhoto och då uppgraderas även iPhoto Library, något som ställer till det då man inte har alla bilder i sitt iPhoto Library.

Lär av detta: Man ska aldrig aldrig peta i iPhoto Library-mappen själv. Det är en dödsynd som kan ge stora problem. För mig uppdagades detta när jag tidigare i vinter försökte lägga tillbaka mina gamla bilder i iPhoto Library (på en annan mac med mera utrymme). Det gick inte så bra och en ombyggnad av iPhoto Library (man startar iPhoto med kommando- och alt-tangenterna nertryckta) resulterade bara i krascher. Jag fick jobba bit för bit och med massor av manuell handpåläggning och kontroll så ingen bild försvann.

Efter timmar och åter timmar med detta slit hade jag till slut ett fungerande iPhoto Library. Men det var på 17 GB och det var en total omöjlighet att få in det på min iBook, jag kan ju inte bara ha bilder där, då går det inte att jobba med den. Att dela upp mitt iPhoto Library var inte ett alternativ, det hade jag lärt mig vid det här laget (jo, jag vet att det finns program som kan göra sånt, men jag litar inte fullt ut på det, jag ville ha allt på ett ställe).

En ny dator vore ju drömmen, men med det stundande bröllopet till sommaren finns det ingen möjlighet att få råd med det just nu. Därför fick det bli en ny hårddisk istället och några timmars skruvande och pysslande för att göra min gamla trötta iBook till en lite piggare och mycket mera rymlig rackare.

Som bonus kan jag numera även ha alla låtar jag rippat med iTunes på iBooken. Förut hade jag dom på extern disk och kunde bara lyssna på dom hemma vid skrivbordet, vilket var klart begränsande. Och jag kan ha allt arbete jag jobbat med de senaste åren samlat på ett ställe. Nice, väldigt nice.

Den nya disken susar en aning, det hörs så pass att man kan störa sig på det om det är knäpptyst i övrigt, men det är rätt lindrigt och något jag definitivt kan leva i gengäld för det större utrymmet. Datorn upplevs också snabbare vilket är rimligt då disken är 5400 rpm jämfört med den gamla på 4200 rpm. Den har också 8 MB cache, jag är rätt säker på att den gamla hade 2 MB. Men det faktum att jag just gjort en ren installation av systemet bidrar säkert också till känslan av kvickare dator.

Nä, nu ska jag fortsätta att göra mig hemmastadd på min nya hårddisk. Ett geekigt nöje som jag gärna ägnar mig åt.

I slutet av förra året var det allt fler runt om i världen som fick problem med att skärmen på deras iBookar blev svart. Felet var att något gick sönder där kontakten mellan bildskärmen och logikkortet satt. Ett fel som ledde till att skärmen glappade, fick konstiga ränder och oftast dog helt. I övrigt fungerade datorn bra, men utan skärm är den rätt värdelös. För att åtgärda problemet behövdes hela logikkortet bytas ut, en reparation som kostade närmare 7.000 kr om garantin gått ut.

På macdiskussionsforumet 99mac diskuterades problemet. När allt fler fick detta problem började protestsidor på internet dyka upp. En vän till mig hade redan haft problemet, men fick det lagat eftersom hans garanti fortfarande gällde. Kring jul drabbades min flickväns iBook av samma öde och hon hade tyvärr inte kvar någon garanti på datorn. Därför skulle vi bli tvungna att betala närmare 7.000 kr för att få nytt logikkort.

Apple hävdade, som vanligt, att det inte var något konstruktionsfel från deras sida. Fram till slutet av januari när de kröp till korset och erkände problemet. Apple startade ett reparationsprogram för just detta fel. Något som var mycket välkommet för oss, för lagningen av hennes iBook blev plötsligt kostnadsfri. Hon fick mycket riktigt sin iBook lagad utan kostnad och den har fungerat bra sedan dess.

Nu i höst blev jag kontaktad av en vän i Uppsala vars iBook fått samma problem. Han kände dock inte till att det var ett vanligt problem och att det fanns ett reparationsprogram för detta. Av Macademic i Uppsala fick han bara höra att han skulle måste betala 600 kr bara för att få datorn undersökt. Jag vet inte om de faktiskt inte kände till problemet (men det låter osannolikt) eller om de ville tjäna sig en hacka på min vän (mera troligt).

Hursomhelst vände han sig till mig istället och jag berättade om reparationsprogrammet och skickade länken till honom. Han ringde Apple, de kände genast igen problem och skickade bud för att hämta hans iBook för att reparera den. Reparationerna utförs i Holland och hans dator var borta i ungefär två veckor. Idag fick han tillbaka den och nu fungerar den bra igen.

Jag har hela tiden skattat mig lycklig som sluppit detta problem, ett problem som nästan alla iBookägare jag känner har drabbats av. Men inte jag. Fram till förra veckan. Då började skärmen på min iBook uppföra sig konstigt och sedan blev den helt svart. Jag ringde Apple och efter att ha beskrivit felet gick de med på att reparera den. De skickade bud (med UPS) som först kom med en kartong och instruktioner. Där stod det hur jag skulle packa datorn och ringa efter UPS igen för att de skulle hämta den.

I fredags eftermiddag kom budet förbi och plockade upp den, men eftersom det var helg hände inte så mycket förrän på måndagen då den tog sig ner till Stockholm. Igår anlände den till Apples lokaler i Holland och nu ligger den där och väntar på att repareras. Tyvärr verkar det vara brist på komponenter, för statusen för reparationen (vilket man kan kolla på nätet) är ”Hold – Awaiting Part”.

Under tiden har jag hamnat i en knepig sits eftersom jag är rätt beroende av att ha en dator. Inte så att jag absolut måste surfa på kvällarna, men den är ju mitt främsta (enda) jobbredskap också. Därför är jag lite hemlös, utspridd på andra datorer just nu. På kontoret finns en annan mac som jag kan använda som min för det mesta och hemma delar vi på min flickväns iBook, men det är inte speciellt smidigt att ha det så. Jag är van att ha alla mina filer och program samlade på ett och samma ställe. (Däremot är Apples fleranvändarsystem smidigt, framförallt att man kan ha flera användare inloggade samtidigt.)

Så nu sitter jag här och saknar min iBook som ligger på en hylla i Holland. Hoppas den inte blir där alltför länge.

Annars är jag i behov av ny dator, men som vanligt är det en ekonomisk fråga. En iBook G3/800 känns inte längre så pigg och glad för att räcka till för dagligt arbete (och privata nöjen för den delen – som att skriva texter som denna). Drömmen är en PowerBook 15″, men pengarna finns inte tyvärr.

För dyr säger ni? För dyr för vad frågar jag…

För dyr för vad man får för pengarna? Knappast.

För dyr jämfört med konkurrenterna? Inte då.

För dyr för att sälja riktigt bra? Inte en chans.

För dyr för folk med livlig fantasi och liten verklighetsförankring som vill ha mer än dom har råd med? Ja, kanske.

Jag tvivlade aldrig på att iPod mini skulle bli en jättesuccé och jag gick ut ganska hårt med mina åsikter om detta, för att vara en motvikt mot de som inte visste bättre trodde annat.

En del personer är såna som bara måste klaga de första de gör. Inställningen är: nåt måste vara fel och det gäller att hitta det felet och sen klaga högt och ljudligt. De är svåra att resonera med eftersom de saknar viljan och/eller förmågan att se det hela ur ett lite större perspektiv, med eftertanke, logik och förståelse.

Det var med denna bakgrund det var extra kul att (via Universal Rule) läsa en ursäkt till Steve Jobs från en kolumnist på BusinessWeek:

You probably remember an exchange we had back in January, 2004. You had just introduced the new iPod mini at Macworld. I wrote a column opining that the mini was too pricey — only $50 less than the iPod — and destined to flop [...] Well, the mini is not a flop. In fact, it’s a hit. I can’t deny it. So, here’s my apology, Steve. The mini is no Cube. I was wrong, and you were right.

Tänka sig va? Det var inte det man väntade sig att läsa, och det är inte det jag väntar mig att höra av några av nejsägarna på 99mac heller. Men jag lever med vetskapen om att de vet att de hade fel. Och det känns minst lika bra.

Till alla Windowsanvändare där ute: Vet du vad en ”spam zombie” är? Det är din PC som infekteras med virus och numera används för att skicka vidare spam i mängder. Till exempel smygrasistiska budskap från tyska nationalister. Ännu ett i raden av goda skäl att se till att hålla datorn uppdaterad med de allra senaste säkerhetsuppdateringarna, använda virusprogram och helst en brandvägg. Och som vanligt finns det inga rapporter om att någon Mac används som spam zombie (men Macanvändare ska förstås också hålla sig uppdaterade).

På tal om Mac och säkerhet. Efter den senaste turbulensen kring säkerhetshålen i OS X (som numera är tilltäppta) har Apple tagit bladet från munnen och förklarat sig som väldigt seriösa när det gäller säkerheten. Jag tänker inte gå in på alla turer kring detta, utan bara konstatera att känns sunt av Apple att faktiskt lyssna till [den befogade] kritiken och hoppas att de i fortsättningen ger mera information än de gjorde i samband med de senaste säkerhetshålen. Och fortfarande är Macen en betydligt säkrare plattform (oavsett varför) som Ken Bereskin från Apple poängterar i Wired-artikeln:

According to Bereskin, Apple has issued 44 security updates since Mac OS X was introduced in March 2001, and 3 percent of those were classified critical — a vulnerability that can be exploited remotely. The Help Viewer and Disk vulnerabilities are examples. By comparison, Microsoft issued 78 security updates in the same period, and 65 percent were critical, Bereskin noted.

Det är inte bara Windows och Mac som har säkerhetsproblem, ett ovanligt och allvarligt säkerhetshål har upptäckts i nästan samtliga versioner av Linux. Har man shell-access (som vanlig användare – man behöver inte vara root-användare) så kan man med ett kort C-program hänga kerneln så att datorn kräver en omstart. Väldigt många webbhotell kör Linux och många tillåter shell-access, vilket innebär att en kund (eller en hackare som får tag i inloggningsuppgifter) kan sänka en hel webbserver med flera hundra kunder.

1) CSS, dvs modellen, syntaxen, osv.
2) Alla buggar och felaktigheter i de olika webbläsarna som gör att CSS inte fungerar som tänkt.

I en värld där alla använder Firefox/Mozilla skulle punkt 2 inte behövas. Men där är vi inte. I en värld där alla hade senaste modellen av valfri modern webbläsare skulle punkt 2 vara lindrig. men där är vi inte. Tyvärr.

Utan att vara någon CSS-expert (långt ifrån) så påstår jag ändå att nästan allting fungerar faktiskt som tänkt i Mozillas renderingsmotor. Safari är inte lika bra, men nästan. När jag gjorde iordning den här designen jobbade jag i Firefox och Safari och allting såg mycket bra ut. Sen kollade jag det i IE5/Mac och IE6/Win och då var det inte lika kul längre.

Med hjälp av en kollega och lite testande så lyckades jag få till flera av problemen med IE6/Win genom att ändra lite mindre detaljer. Men i IE5/Mac var det värre. Texten i löpet på sidan förskjöts åt höger mer och mer för varje ny text och rubrik. IE5/Mac är en ganska bra webbläsare, när det gäller att följa CSS-standarden. Den är i alla fall betydligt bättre än IE5/Win som är skräckexemplet. Men av någon anledning uppstod detta förskjutningsfel i IE5/Mac och bara där.

Efter mycket letande, och framförallt läsande, på nätet hittade jag till slut vad jag råkat ut för: Incorrect inheritance of positioning information to children of relatively positioned elements. Denna något torra, men korrekta, definition betyder i klartext att element ärver positionsegenskaper som inte ska ärvas. Testa den här sidan i IE5/Mac för att se ett exempel. (Jag borde förstås ha tagit en skärmdump om jag varit lite mera ambitiös, men jag vill helst slippa lägga mer tid på detta.)

Jag hade position: relative och left: 148px på det element som omsluter hela min huvudspalt, den jag kallar löpet. Buggen i IE5/Mac innebär att de element som befinner sig inuti löpet felaktigt ärvde denna positionsinformation. Därmed förskjöts de 148 pixlar åt höger för varje nytt element (nästan varje – det skedde inte riktigt alltid). Även om jag uttryckligen satte dessa element till position: static.

Lösningen blev att ta bort position: relative och left: 148px och istället använda margin-left: 148px. Det ser bra ut i IE5/Mac och förstås Firefox/Safari. Nu bävar jag för att kolla i IE6/Win igen, men jag hoppas det ska fungera.

Så mycket jobb för att anpassa sig till buggar i webbläsare, men en nyttig erfarenhet om jag ska kunna börja bygga standardbaserade webbsidor professionellt. Jag har dock fortfarande det värsta framför mig, nämligen att kolla hur det ser ut i IE5/Win. Jag är rätt säker på att det ser ännu värre ut där, eftersom IE5/Win har fått hela CSS:s box model om bakfoten.

Nåja, jag är en bit på vägen till en fungerande sajt i alla fall. Och jag har lärt mig en hel del.