jag håller med om att rökning är en idiotisk och självisk ovana, det är precis därför jag ska sluta dagen jag går ut gymnasiet. 7 veckor….

Tomt-frågan var nog väldigt extrem för i de allra flesta fall tror jag det går att samsas. Men när det gäller balkonger är det knepigare för en storrökande granne kan helt förstöra för ett gäng andra grannar, speciellt om röken letar sig in i lägenheterna. Det är ju inte för att djävlas med rökaren på något sätt, utan bara för att det faktiskt blir ett högst verkligt problem.

Bor man nära andra människor får man tåla en del, man kan inte vara hur känslig som helst (oväsen är ett bra exempel där man helt enkelt får tåla en viss nivå). Men jag tycker ovälkommen rök inte faller under kategorin överkänslighet, det är både obehagligt och även direkt skadligt.

För att ta ett extremt exempel: Om jag roade mig med att elda strimlor av bildäck regelbundet på min tomt så att giftig rök drog in över grannens tomt, skulle det vara fel att förbjuda mig att hålla på så? Det är förstås ett lite fånigt exempel, men slutresultatet (ovälkommen giftig rök) är faktiskt detsamma.

Angående totalförbud av tobak så tror jag inte det fungerar rent praktiskt på en lång tid framöver. Det är ingen idé att förbjuda det helt och hållet så länge efterfrågan är för stor. Se bara på alla misslyckade försök att förbjuda alkohol. Däremot kan samhällen fortsätta som idag: Genom att aktivt jobba för att färre börjar röka, fler får hjälp att sluta och genom skattesatser göra det kännbart ekonomiskt att röka (vilket i och för sig gör det till en klassfråga – men faktum är att det fungerar oerhört effektivt).

I västvärlden håller vi faktiskt på att sakta men säkert utrota rökning, se bara på USA där rökförbud på restauranger funnits (i vissa delstater) långt längre än här i Sverige. I land efter land i EU tas beslut om rökfria platser.

Jag ser det som en rättvisefråga, alla ska kunna vistas där andra är utan att utsättas för rök. Friheten att andas frisk luft väger tyngre än friheten att röka, när de sätts mot varandra.

Den personliga friheten ska i mesta möjliga mån beaktas, men vem bestämmer att friheten att röka är viktigare än friheten till ren luft? Det är lätt att ropa förbudsivrare, men jag ser det som en kamp för en annan frihet.

Ur samhällets synvinkel är det dessutom en högst ekonomisk fråga, det råder ingen tvekan om att rökningen kostar samhället stora pengar i form av ökade sjukvårdskostnader. Om det bara handlade om kortare livslängd vore det ett mindre problem, men det handlar ju ofta om långvariga hälsoproblem på vägen. Jag tror jag läst att rökning anses som det enskilt största hälsoproblemet för samhället överhuvudtaget.

Jag har även en personlig vinkling på det: Min mormor var storrökare och drabbades, som många andra rökare, av den ytterst plågsamma sjukdomen lungemfysem. Det handlar i grunden om en långsam ”drunkning” (under flera år) i takt med att lungorna tappar sin förmåga. Mot slutet behövs syrgas genom slang i näsan och det leder till döden till slut. Hon blev bara ungefär 60 år och min morfar har levt i nästan 25 år utan henne nu. Och det är finns stor anledning att tro att min astma i sin tur är en följd av att min mor växte upp med passiv rökning.

Vad anser du? Bör tobaksförsäljningen förbjudas?

Källa: http://www.folkhalsan.fi/default.asp?path=28;32;6796;7900;7901;8023

Ett gott råd: Försök att inte spilla så mycket energi på vad du anser vara fel, rätta i stället till problemet som sitter i ditt huvud.