Hello world! Igen.

Min nya blogg. Den första men ändå inte den första. En massa text om varför och hur det kommer sig. Och förklaring till ord som Aetles och skrivsamhet.

Sådärja, detta blir min första text i WordPress. Min första postning i min första webblogg, eller blogg som jag tror att jag tänker kalla det. Eller faktiskt inte riktigt min första blogg. En gång i tiden, före ord som webblogg och blogg hade nåt våra öron, gjorde jag något som med all rätt skulle kunna kallas bloggning.

Jag började göra min första hemsida 1995 när jag precis börjat plugga på universitetet. En rätt ok hemsida för att vara på en tid när kantutjämnad text i bilder var en ovanlighet. Internet och hemsidor som begrepp var fortfarande okänt för den stora massan. Vartefter jag lärde mig mer och mer uppstod behovet – som det ofta gör – att förändra, förbättra och göra om.

Nån gång 1996 var min nya hemsida klar och den har jag faktiskt bevarat, på gott och ont. Mest för att det är kul att titta tillbaka på. Alla finesser fungerar inte längre och garanterat inte alla länkar. Men designen var även med dagens mått mätt rätt fin tycker jag. Kanske just för att vi idag börjar hitta tillbaka till en ren och luftig design.

Säg det som får bestå. 1998 gjorde jag helt om och skapade en hemsida som var i helt andra färger, typ mörkolivgrönbrun färg. Och jag skippade alla bilder, länkar och sånt, ja allting förutom texter som jag skulle skriva. Och det var här som jag började blogga, fast det visste jag förstås inte att det hette. Men när jag tittar tillbaka så är det just det som det var. Ett antal texter skrivna av mig och publicerade med datum.

Idag finns inte den hemsidan kvar, men texterna finns bevarade genom att jag har kvar den därpå kommande versionen av min hemsida (den fjärde generationen skulle man kunna säga, en som inte var speciellt snygg). Den alla första texten hette Gör aldrig en egen hemsida och syftade på problemen med att underhålla en hemsida. Samtidigt som jag skaffade mig ett alibi ifall jag skulle misslyckas med att skriva fler texter (Jaså, jag har varit dålig på att uppdatera? Men jag hade redan sagt att man aldrig ska göra en hemsida, eller hur?).

Fenomenet bloggning har verkligen blommat ut ordentligt, även om många säger att det fortfarande är i sin linda jämfört med vad som komma skall. Vi får väl se, men en sak känner jag och det är att reaktionen numera är ”Jaha, ska du också börja med det?” jämfört med ”Vadå, vad är bloggning för nåt?” som det var för några år sedan. Nästan så att jag drar mig för att börja med det eftersom jag känner en stark drift mot att hänga på trender som redan vuxit sig stora.

Det finns dock en annan drift som är större och det är mitt behov av att skriva, att berätta, att meddela mig. Jag har otaliga gånger tänkt ”nu skulle jag haft en blogg så att jag kunde skriva ner detta så andra kan få läsa”. Ibland behöver inte ens andra läsa det, det räcker med att jag fått skriva ner det. Då har jag fått ner det i skrift och bevarat det. Om det vid ett senare tillfälle uppstår ett behov av att berätta det för någon annan kan jag skicka en länk.

Faktum är att jag för något år sedan skrev flitigt, dagligen. Det var på den populära sajten Lunarstorm. Men vänta nu, Lunarstorm? Jag hör redan fnysningarna komma och i luften hänger ord som fjortissajt. Ja det är en fjortissajt, bland annat, men så mycket mera. Jag är inte aktiv där idag och har inte varit så på nåt år, men när det begav sig, år 2001 närmare bestämt, så var det intensivt.

Jag blev rekommenderad av andra, något yngre kompisar, att testa sajten redan tidigare, men hade valt att inte göra det. Men när allt fler av de (yngre) simmarkompisarna snackade om det så ville jag också testa. Så den 1 januari 2001 skapade jag mig en användare där. Nu har jag svävat ut alldeles, jag skulle egentligen bara berätta att under ett halvår så skrev jag i princip dagligen i min dagbok på Lunar. Inte bara dagbokstypiska saker utan texter om allt möjligt. Även det en form av bloggning, eller hur?

Nog om Lunar nu, det är historia, men en trevlig sådan och faktum är att jag skulle inte sitta där jag sitter idag om det inte var för Lunar. Men det är en annan historia. Min poäng var min vilja att skriva och berätta. Att dokumentera och bevara. Ibland kan mina skäl vara högst egoistiska, jag kanske vill skriva om en ny låt jag hört eller trend jag märkt och få det tidsstämplat. Bara så att jag sedan ska kunna säga: ”Vet du, den här nya låten som spelas på radion hela tiden, redan för ett år sedan så tipsade jag om den!” Egocentrerat, javisst, men hey, det är min blogg och det står mig fritt att göra sådana saker. Och tips kan ju faktiskt göra att folk får upp ögonen för sådant som de annars skulle missa.

Min största akilleshäl när antagligen min förmåga att skriva alldeles för långt och för mycket. Se bara här, redan är denna första text på tok för lång för att någon ska orka läsa den på (speciellt inte på en skärm). Och jag är inte ens klar!

Mitt behov av att skriva har även resulterat i på tok för många (över 6000!) inlägg på ett populärt macdiskussionsforum, 99mac. Och, i mina ögon, det är faktiskt mestadels vettiga inlägg. Jag engagerar mig starkt i vissa diskussioner och skriver långa förklarande, argumenterande texter (såna som folk kommenterar i stil med ”Oj, det var den längsta postning jag sett här.”). Det är dock inte bara diskussioner utan jag bidrar även rätt mycket med material som kan liknas vid redaktionellt material. Tips om artiklar, lösningar på problem, nya programvaror osv. När man får tillbaka ett ”Tack, du räddade min dag!” så känns det väldigt bra.

Varför berättar jag allt detta? Jo, för att förklara varför jag till slut startat min egen blogg. Det är inte någon ny tanke – tvärtom så var jag påväg långt tidigare och jag hade faktiskt en installation av Movable Type igång på min sajt med några texter skrivna, men aldrig visad upp offentligt – utan något jag tänkt på en längre tid. Hela tiden har jag känt saker som jag velat skriva ner på något sätt. Har det rört mac har 99mac fått vara mitt utlopp för detta, men allting i mit liv rör knappast mac. Jag har allt mer insett att en blogg är ett måste, för mig.

Jag tänkte länge att MT var det lämpligaste verktyget för bloggning, det var populärt och det gick uppenbarligen att få väldigt snyggt utifrån vad jag sett på nätet. När version 3 av MT började ta form som tänkte jag att jag skulle vänta in den. Men en dag trillade jag över en blogg där det stod ”Powered by WordPress”. Jag klickade mig fram till WordPress hemsida och började kolla runt. Jag var först skeptisk, men efter att ha läst några texter som fanns länkade där, texter som beskrev hur och varför folk bytte från MT till WP, så ändrade jag uppfattning. Jag måste säga att Shelleys texter på hennes blogg Burningbird var en bidragande orsak. Jag gillade hennes skäl till varför hon bytte och varför hon valde WP.

På WordPress hemsida lärde jag mig att WP 1.2 var snart färdigt och skulle vara en stor uppdatering. Så jag bestämde mig för att vänta tills 1.2 släpptes. I samband med detta presenterades licensen för MT 3.0 och jag insåg att jag gjort ett bra val. Kort där efter började rapporteringar om byten från MT till WP strömma in, flera av de bloggar som jag läste regelbundet i NetNewsWire bytte (bland annat diveintomark). Det blev så mycket att jag nästan började känna den där obehagliga känslan av att hänga på en trend för sent.

Nåja. Nu är WP 1.2 släppt och det fanns ingen ursäkt längre, det var dags att börja blogga. Jag fick igång en installation av WP och började skriva några texter (varav denna är en) som jag senare redigerade när sajten var helt klar. Samtidigt började jag det digra jobbet att hacka ihop en egen design och en egen CSS. Mycket trixande och många timmar senare kan jag säga att jag är rätt nöjd med vad jag åstadkommit. Och på vägen har jag lärt mig en hel del om CSS. Även om jag fortfarande har mycket kvar att lära.

Sen har vi det där med namn också. Vad ska jag kalla min blogg? Jag hade ett namn på min installation av MT (den som aldrig såg dagens ljus) och det var ”Skrivsamheten”. En genomtänkt ordlek som syftar på ett ord jag hittat på och gillar, ordet ”skrivsam”. Skrivsam, det är vad man är när man är pratsam fast skriver. Rätt enkelt eller hur? Skrivsamheten var tänkt att vara namnet på denna plats där jag är skrivsam. Jag har mycket skrivsamhet. Och pratsamhet för den delen.

Skrivsamheten låter lite som ”ensamheten” och det är ju en relativt ensam historia, att skriva och publicera. Ensamhet har dock en lite negativ klang och även om ensamhet inte behöver vara negativt så går det inte att komma ifrån denna negativa klang. Samtidigt som det låter lite som ”gemensamheten” och det är i högsta grad en positiv upplevlse. Vi människor har en grundläggande drift att hitta gemenskap och samhörighet med andra människor.

Skrivsamheten var ett ord jag gillade, men bara till 95 procent. Det var den där negativa klangen som spökade tillsammans med det faktum att ordet lät lite prententiöst. Om man kommer till ett ställe som heter Skrivsamheten väntar man sig litterära texter, eller snudd på i alla fall. Om jag då rapporterar om en ny mac som släppts eller berättar om ett bra avsnitt av Vita Huset, gör jag verkligen skäl för ordet Skrivsamheten? Jag var kluven, det lät bra, men inte riktigt bra. En del av mina kommande texter skulle definitivt passa under benämningen Skrivsamheten, men inte alla och jag ville ha ett ord som omfattade hela min blogg med alla dess texter (och kanke även bilder förstås!).

När Skrivsamheten inte riktigt fick ro hos mig började jag fundera på andra ord. Ett ord som jag länge haft med mig var det kryptiska ordet ”Aetles”. Aetles är inget riktigt ord, så vitt jag vet, utan en konstruktion, en matematisk förändring av mitt eget namn faktiskt. Hur får ni räkna ut själva. Det låter lite konstigt att säga det, men det går. Och det är kort, koncist och det börjar på A. Jag gillar ord som börjar på A, precis som mitt namn (som jag gillar). Aeltes.com var ledigt (aeltes var faktiskt ledigt på alla sökbara TLD:s) så jag registrerade det, mest för att ha det. Om jag hade råd skulle jag även ta .net, .org, .info och .se, men det skulle bli för kostsamt.

Men ska man ha ett så konstigt namn som namn på en personlig blog? Är inte bara ”Adrians blogg” ett bättre namn? Det skulle helt klart gå i stil med ”Adrians fotoalbum” som jag redan använder idag. Men bloggar har ofta namn som är helt egna, vi har Burningbird, diveintomark, Daring Fireball, Surfing Safari, Sucking less, on a budget, Yellowlane, Design by Fire, Stopdesign osv osv. Personliga bloggar som har egna (coola) namn.

Sen har vi det här med webblogg, weblog, blog, blogg osv. Vilket skulle man välja? Jag skriver webblogg och blogg i mina texter, men jag vet inte vad folk skulle tycka om jag använde det i namnet eller adressen för den delen. Skulle jag bara ha adrianb.info/blogg? Eller är det engelska namnet bättre, adrianb.info/blog? Men jag skriver ju ändå bara på svenska. För tillfället i alla fall. Man kanske skulle ha blog.adrianb.info, det är lätt att förstå vad det handlar om. Eller blogg.adrianb.info… puh!

Alla dessa frågor och jag var killen som måste svara på dem. Killen som måste bestämma sig, som måste ta beslut. Annars blir det aldrig någon blogg. Därför beslutar jag mig för att kalla min blogg för Aetles och lägga den på aetles.com och även adrianb.info/aeltes och aetles.adrianb.info. Det är kryptiskt, men det kan fungera. Det är värt ett försök. Så nu kör vi!

(Den här texten är redigerad och uppdaterad nu sedan min blogg blivit färdig.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *